Fredag
Denna veckan har varit lite känslomässigt meckig. Från att ha varit nere ena stunden har jag i andra stunden varit glad. Det hänger ganska mycket på hur mycket tid jag har för att tänka. När jag tänker för mycket blir det inte bra. " Tänk om jag ångrar mig, och sen ångrar mig igen..." är ett citat jag snappat upp som passar rätt bra in på mig. Tyvärr. Jag önskar att jag inte vore så.
Att bygga upp sin egen trygghet, sitt eget liv. Det krävs en del för att bara släppa det. Speciellt när man inte har en aning om vad man vill. Man måste våga för att vinna. Men hur vet man vad man vinner? Och vad gör man om man förlorar istället då?
De sista dagarna har iaf varit bra.
I tisdags när jag var ledig besökte jag Tess och Tindra i staffanstorp och mös där hemma hela dagen. På kvällen fick jag besök av Anna och Voja och jag och Anna pysslade lite i mitt hem innan vi drack några koppar te.
I onsdagskväll efter jag slutat jobbet blev jag kvar i 2 h och snackade massor med Yvonne och drack kaffe och käka sallad. Efteråt hade vi följe en bit på vägen och Gud vad kylan bet tag om låren.
Idag har jag varit ledig och fått gjort lite saker; tvättat och fikat med mormor och morfar, betalat räkningar, dammsugat och tvättat golvet, varit på Friskis och köpt ett månadskort, solat och kört ett fuegopass ( som jag blev lika besviken på som jag brukar så gick ner i gymmet och jogga en stund efteråt) kört mamma upp i stan och umgåtts med lillebror och ätit choklad. Nu ligger han här och snarkar bredvid mig. Mitt lilla hjärta. Imorgon kommer också bli en bra dag. Det har jag bestämmt!
Igår bjöd Stine på tårta på jobb för att hon fyllt år. Dom var galet mumsiga! Beställda ifrån cake it ifall ni någon gång skulle vara sugna på en. Det är vår gamla arbetskamrat Narre som gör dom. Nomnomnom!
( som ni förstår så har det här med att skippa onyttigheterna inte gått så bra )
Så är livet Sally upp o ner. kramar Mammi
Det heter ju "man måste våga för att vinna" och "friskt vågat hälften vunnet", men aldrig något om förlust.. vad jag vet iaf :p men det värsta du kan förlora är väl en bra dag. Vad det än rör sig om, och om man inte vinner så har du ju ändå inte förlorat. Då vet du, och du har med dig i bagaget att du i alla fall vågade. Sen slipper du stå där om 10 år och tänka "..om jag ändå hade vågat". Hoppas att du får ut nåt av detta, är lite trött :p vet själv hur det är med upp-och nergångar, förbannat jobbigt :/
Kram!
Jag tror jag förstår din poäng. Och naturligtvis skall man våga chansa här i livet. Man skall tänka så här "vad är det värsta som kan hända" och så får man sätta det i relation till hur det är nu. Handlar det om jobb och annat som kan försätta en i ekonomisk knipa bör man nog tänka sig för. Livet förändras ständigt och det är kanske bara just nu som det känns såhär. Ens livssituation kanske är helt förändrad om ett år. Jag vet att du egentligen trivs med ditt liv men att du söker den där speciella känslan som man får bara några enstaka gånger under ens livstid. Om man räknar all tid man faktiskt lever och den tid man faktiskt känner sig "berusad" av livet så blir den tiden ganska kort. Det finns nog ingen som alltid älskar sitt liv och som alltid mår bra utan alla har vi våra upp och ner dagar/veckor. Livet rullar på som vanligt men plötsligt händer något som får en att må så bra att man aldrig vill bli av med den känslan. Men det är just den balansen jag tror man behöver för att kunna överleva den annars så trista vardagen. Ett bra sätt att ständigt förändra sig själv och ens tänkande är utbildning. Ju mer man kan desto mer vill man kunna. Kram till fina Sally
