Jag undrar...
...vad ödet har tänkt för en.
Jag tror ju inte på allt det här med gudar osv. Det är upp till var och en att tro vad man vill, men jag säger bara att JAG gör inte det. Jag tror ju att saker och ting händer utav en anledning och att det ger något i slutändan. Fast ibland får jag inte ihop det. Elr, många gånger får jag inte ihop det. Det är precis som när jag gick i skolan och dom skulle lära mig att X*Y=Z, JAG FATTAR DET INTE!
Jag är en grubblare. Många av er skulle aldrig tro det om mig, men dom som verkligen känner mig vet att jag är en sån som tänker mycket. Ofta får jag skjuta ifrån mig tankarna för annars skulle jag deppa ihop totally. Jag försöker mellan varven bara leva här och nu, det som händer det händer, bra elr dåligt, men det kändes väl som rätt agerande för stunden, och det är där jag menar att ödet får bestämma. Men sen när saker och ting inte går så bra så undrar jag varför ödet gjorde så. Jag får inte något vettigt svar på VARFÖR saker och ting blir som det blir, elr är som de är. Då tycker jag inte om ödet längre och går in i min grubblar värld och försöker se ur olika vinklar och tänka på förändringar. Ah nej vad jag har vecklat in mig här i detta nu. Jag vet inte ens om ni kommer förstå något av det som jag skrivit. Men, jag funderar på atyt gå till en "väglederska", elr som vissa säger "spåkärring". Jag vågar inte riktigt för att jag är rädd för att jag ska leva för mycket efter det. Men, samtidigt behöver jag lite vägledning. Vilsen tjej i sina bästa år, helt plötsligt försvann livet...
Jag tror ju inte på allt det här med gudar osv. Det är upp till var och en att tro vad man vill, men jag säger bara att JAG gör inte det. Jag tror ju att saker och ting händer utav en anledning och att det ger något i slutändan. Fast ibland får jag inte ihop det. Elr, många gånger får jag inte ihop det. Det är precis som när jag gick i skolan och dom skulle lära mig att X*Y=Z, JAG FATTAR DET INTE!
Jag är en grubblare. Många av er skulle aldrig tro det om mig, men dom som verkligen känner mig vet att jag är en sån som tänker mycket. Ofta får jag skjuta ifrån mig tankarna för annars skulle jag deppa ihop totally. Jag försöker mellan varven bara leva här och nu, det som händer det händer, bra elr dåligt, men det kändes väl som rätt agerande för stunden, och det är där jag menar att ödet får bestämma. Men sen när saker och ting inte går så bra så undrar jag varför ödet gjorde så. Jag får inte något vettigt svar på VARFÖR saker och ting blir som det blir, elr är som de är. Då tycker jag inte om ödet längre och går in i min grubblar värld och försöker se ur olika vinklar och tänka på förändringar. Ah nej vad jag har vecklat in mig här i detta nu. Jag vet inte ens om ni kommer förstå något av det som jag skrivit. Men, jag funderar på atyt gå till en "väglederska", elr som vissa säger "spåkärring". Jag vågar inte riktigt för att jag är rädd för att jag ska leva för mycket efter det. Men, samtidigt behöver jag lite vägledning. Vilsen tjej i sina bästa år, helt plötsligt försvann livet...
Kommentarer
Trackback
